Är man mer klimatsmart om man är vegetarian?
30/9, 2009 kl. 14:59Hör mat och klimat ihop?
- Ja, det gör de, säger Christel Cederberg, doktorand som klimatforskar vid SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) i Göteborg. Världens matproduktion står för omkring en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Tillsammans med Maja Söderberg från Tolg i Småland, författare till boken klimatsmart mat föreläser båda om klimatsmart mat.
- Bland livsmedel som produceras har man räknat ut att viss mat släpper ut betydligt mer klimatbelastade växthusgasutsläpp säger Christel Cederberg. Tomater, morötter, äpplen och potatis är mest klimatvänligt medans kyckling, hamburgarbröd och mellanmjölk hamnar i mitten. Värsta boven är hushållsost och nötkött. Metangas bildas av idisslande djur och Lustgas, uppstår från gödsel. Både Metan och Lustgas påverkar klimatet kraftigt. För att framställa ett kilo ost behöver man 10 liter mjölk, som kommer från kor som idisslar. Detta belastar klimatet. Den totala köttkonsumtionen i Sverige har fördubblats de senaste 15 åren.
Varför tror du köttkonsumtionen har ökat?
- Dubbelt så mycket importerat kött har tillkommit och det är populärt att grilla, vilket inte var lika populärt tidigare. Sverige börjar bli den största köttkonsumenten.
Man pratar ofta om att långa transporter är en miljöbov?
- Så är det inte. Den globala boskapsuppfödningens växthusgaser ger större skador på miljön. På grund av ökad köttkonsumtion har vi under de senaste 15 åren fått en ökning av 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 20% av den svenska bilparkens utsläpp av koldioxidekvivalenter. Trots att vi flyger mer så kommer inte flyget i närheten av dessa utsläpp som boskapsuppfödning ger.
Menar du att man är mer klimatsmart om man är vegetarian?
- Nej, det är man inte och jag själv är inte vegetarian. Ta bara en lite mindre portion kött. Man kan byta ut nötkött mot fågelkött som ger betydligt mindre utsläpp vid produktion. Det finns växthustomater och frilands tomater. Frilands tomater från Spanien är bättre än växthus tomater från Sverige eftersom man måste värma upp växthuset, vilket skapar mer utsläpp.
Dina matvanor kan minska klimatpåverkan.
Maja Söderberg från Tolg, författare till boken klimatsmart, har alltid jobbat med frågor som engagerat henne och nu handlar det om klimatsmart mat, men vad är klimatsmart mat enligt dig?
- Vår mat bidrar till 30% av växthusgasutsläppen. Det behöver inte vara ekologisk eller vegetarisk mat. Jag är inte heller vegetarian. Min grundtanke är att använda sig av säsongens råvaror. Att man ska försöka handla närproducerade och rättvisemärkta produkter är en bra utgångspunkt. Det fungerar för det mesta men inte alltid. Importerade produkter går bra. Kaffet, chokladen eller sockret ska ha ett rättvisemärke, som är en garanti för att arbetarna är fackligt organiserade så man fått en bra arbetssituation. Se ris som en lyxvara eftersom utsläppen av metangas från risfälten är stora. Isbergsallad som under vintern odlas i växthus i exempelvis Holland ökar utsläppen 16 gånger. Välj istället rotfrukter under vinterhalvåret.
Är billigare mat sämre?
- Det behöver den inte vara. Men se upp, jag skulle aldrig äta en icke ekologisk kyckling. Viktmässigt väger den mindre eftersom den innehåller mer insprutat vatten. Det faktiska kilopriset blir i stort detsamma och den ekologiska kycklingen är framförallt klimatsmartare.
Hur är det med ekologisk mat?
- Ekologisk mat har börjat bli billigare. Ekobönderna jobbar hårt med att odla ekologiskt. Man tänker helt olika om olika gödningar men ekologisk mat är inte alltid klimatsmart. Det går inte att välja det ena framför det andra. Kor är viktiga för de håller landskapet öppet så man kan odla ekologisk och närproducerande produkter, men utsläpp som boskapsuppfödning ger är klimatfarligt.
Låter krångligt att hålla reda på allt detta?
- Det är bättre att börja i en liten skala. Släng inte så mycket mat så är du en bra bit på vägen eller tänk på säsongens råvaror när det är säsong för dessa. En liten förändring av dina matvanor ger en bättre miljö.
Denna artikel är publicerad på Sverigemagasinet via SvenskPress.se.
Se villkor här »
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat denna artikel, du kan bli den första!