Camilla Westman ser möjligheterna
12/11, 2007 kl. 23:59Camilla Westman, ägare och vd för de fyra företagen Städmani, Strykmani, Skeppsmani och Fastighetsmani är en erfaren affärskvinna med koll på allt inom företagen och en aldrig sinande idéspruta. 2002 blev hon vald till årets företagare och 2005 valdes hon in i Brynäs IF:s styrelse.
- Jag jobbar efter två motton, säger Camilla Westman. Det ena är nöjda kunder. Det andra är att allting går men är olika svårt.
- Jag startade Städmani 1991 då jag var 23 år. 2004 köpte jag ett av magasinen på Alderholmen och startade företaget Fastighetsmani som hyr ut kontorslokaler. 2005 kom så Strykmani och Skeppsmani också till som tillhandahåller tvätt- och stryktjänster respektive fungerar som grossist mot framför allt fartygen som kommer till Gävle hamn. Städmani är det största företaget med 45 anställda. Vi utför städning mot både företag och privatkunder där företagsdelen står för ungefär 90 procent. Maniföretagen drar fördel av varandra genom att ha gemensam administration och genom att personalen kan gå in och täcka upp för varandra där det behövs. Sommaren 2008 planerar jag en flytande restaurang i Gavleån vid Islandsbron och vi har fått ett positivt förhandsbesked från kommunen.
Vad är det bästa med att vara egen företagare?
- Det bästa är att utveckla organisationen och se de möjligheter som finns. Jag känner verkligen att om jag gör det här på rätt sätt så finns det inga begränsningar. Sen går det ändå inte alltid som man tänkt sig men man lär sig på det också.
Och vad är svårast?
- Det är personalfrågorna, helt klart. Det kan vara sådant som händer i personalgruppen som ställer till oro och som man måste ta tag i. Det är inte konstigt med tanke på att personalstyrkan är så stor och det händer med jämna mellanrum men vi tar tag i det och hittar alltid tillbaka till varandra. Andra svåra frågor kan gälla lagar och regler från fack eller som rör arbetsmiljö. Det är viktigt och jag gör allt jag kan för att hitta lösningar men ibland kan man som företagare slita sitt hår för alla paragrafer och myndighetskontakter som tar för lång tid.
Vilken är din drivkraft?
- Jag började tjäna mina egna pengar redan som tolvåring och jag ville tidigt stå på egna ben, det tror jag var en drivkraft. Numera är det att jag hela tiden vill lära mig nya saker. Jag har alltid velat hjälpa och serva människor och att jag får en kick av att se att allting går att lyckas med. Att jag gör det som egen företagare hänger nog på att jag ser det som en utmaning. Jag tycker om att kunna styra själv och om jag får en idé vill jag genomföra den snabbt, inte dra besluten i långbänk utan gå från ord till handling. Det är väl också anledningen till att delat ägarskap aldrig varit aktuellt, jag vill bestämma själv.
Du är kanske den mest kända kvinnliga företagaren i Gästrikland och du har synts ganska mycket i media. Är det en medveten strategi?
- Egentligen har det inte varit en medveten strategi men det har ändå blivit mycket så. Jag har väl haft förmånen att det mesta som skrivits har varit positivt men ibland har det varit negativt men det har ändå fått effekt. Jag märker att jag blir uppringd och tillfrågad om diverse olika frågor och ibland undrar jag varför de ringer till mig. Men det kanske är för att jag är öppen och talar om vad jag tycker. Det gäller att man ändå kan behålla sin inre kärna, det som är jag. Det får man öva på. Jag märker också att jag blir inbjuden till olika arrangemang i rollen som kvinnlig företagare som lyckats och i syftet att få andra tjejer att våga ta steget. Det tror jag också är för att jag delar med mig och är öppen men också för att det inte finns så många kvinnliga företagare i regionen som syns. På ett sätt är det konstigt. Det finns duktiga kvinnliga företagare där ute men ändå träffar man mest manliga i olika sammanhang. Visst kan det vara svårt att som kvinna kombinera företagandet med familjelivet men jag tror egentligen inte att det är männen som hindrar kvinnorna idag. När jag träffar tjejer som funderar på att starta eget men tvekar brukar jag fråga vad det värsta är som kan hända. Och när man sen pratar om det som är det värsta så ser man att det nog inte är så farligt egentligen. Det handlar om att våga ta steget, så är det. Visst har det varit tufft många gånger att vara ensamstående mamma och egen företagare, men det har gått. Jag fick mycket hjälp av mina föräldrar och grannar, men också här på kontoret då jag var ute på jobb. Min son Kristoffer är 14 år idag och går på Stigslundsskolan. Jag tror inte att han tagit skada av att jag jobbat mycket men han kan fråga mig varför jag startar fler företag när jag vet att det innebär mer jobb. Och det har han kanske rätt i, men jag tycker det är roligt trots all den tid det tar.
Vilka egna kvinnliga förebilder har du haft?
- Min mormor Irma har alltid varit min största förebild. Hon hade ett gott hjärta och sa vad hon tyckte. Hon var modig och omtyckt och hade väldigt roligt. Det är fina egenskaper tycker jag. Inom företagandet har jag inte haft några kvinnliga förebilder men för fem, sex år sedan lärde jag känna Signhild Arnegård Hansen ägare av Svenska Lantchips och ordförande Svensk Näringsliv och hon har blivit en förebild. Vi träffades genom Elin, ett kvinnligt nätverk inom Svenskt Näringliv.
Vad skulle du göra om du skulle sälja företagen och sadla om?
- Det har jag också funderat på. Jag har en dröm om en taverna i Schweiz eller Italien där jag får vara värdinna och slänga käft med stammisarna. Men nu ser det ut som att det blir här i Gävle istället som drömmen om restaurang blir verklig.
Varifrån hämtar du själv kraft och energi?
- I mitt arbete har jag märkt hur otroligt viktigt det är att ha bra medarbetare som är kompetenta och pålitliga. Det är en stor avlastning. Nätverket Elin är också väldigt bra eftersom det är för kvinnor som har många kvinnor anställda. Där bollas just sådana frågor som jag behöver prata om. Sedan har jag också skaffat mig en mentor i Walter Holmgren från Umeå. Han är oerhört klok och hjälper mig att få perspektiv på vissa saker inom företagandet där jag själv har kört fast. Det är svårt att alltid ge respons till sig själv. När jag kommer hem från jobbet tycker jag om att sitta på bron en stund, titta på havet och stjärnorna. Det ger energi. Och så tycker jag om att gå ut och ha kul med mina vänner. Ibland när det känns körigt får jag lov att tänka efter vad som verkligen är viktigt. För mig är det att jag och min son är friska, att vi har en säng att sova i och mat på bordet. Allt annat är egentligen oviktigt och det är bra att också ha ett sådant perspektiv ibland.
Text: Kristina Hellerstedt Sundin, foto: Per-Erik Jäderberg
Bildtext: Från ett av magasinen på Alderholmen styr Camilla Westman sina maniföretag.
Sedan 2005 sitter Camilla Westman i Brynäs IF:s styrelse.
- Jag har alltid varit hockeyintresserad och Brynäs är viktigt för Gävle.
Denna artikel är publicerad på Sverigemagasinet via SvenskPress.se.
Se villkor här »
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat denna artikel, du kan bli den första!