Lars Beckman och Ulf Berg framför i sin artikel helt ogrundade och felaktiga slutsatser som inte underbyggs av det PM från Riksdagens Utredningstjänst (RUT) som man hänvisar till. Eftersom RUT:s PM visar att partikelnivåerna är högst på de platser (städer) som har dubbdäcksförbud, så drar författarna slutsatsen att dubbdäck inte kan vara orsak till höga partikelhalter. Men som nog de flesta förstår finns det många andra faktorer som påverkar utsläpp och halter än dubbdäck.

Stockholm har numera lägre nivåer av partiklar, vilket till stor del beror på att åtgärder har satts in. Bland annat så infördes dubbdäcksförbud på Hornsgatan den 1 januari 2010, vilket har gjort att dubbdäcksanvändningen har minskat inte bara där utan även på andra innerstadsgator och längs infartsleder. Eftersom sambandet mellan dubbdäcksanvändning och utsläpp av partiklar är mycket starkt så visar också Stockholms stads mätningar att luften har blivit bättre. Även om det finns andra faktorer som påverkar kan man jämföra åren 2007 till och med 2009, då vi inte hade dubbdäcksförbud, med åren 2010 till och med 2012, då vi haft ett förbud (se bild ovan). Antalet dygn då gränsvärdet för partiklar, PM10, överskrids har då minskat med ungefär 30 procent på de tre innerstadsgatorna där luften mäts kontinuerligt. Den största förbättringen syns på Hornsgatan, där också dubbdäcksanvändningen har minskat mest, med ungefär 40 procent.

Om man vill fördjupa sig i dubbdäckförbudets positiva effekt på luften på Hornsgatan i Stockholm kan man läsa en utvärdering som gjordes av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm i juni 2011:
http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2011_002.pdf
Luften i Stockholm behöver dock bli ännu bättre och även om EU:s gränsvärden för första gången någonsin klarades på Hornsgatan under 2012 är marginalerna till gränsvärdena fortfarande små. Till exempel kan ogynnsamt väder göra att luften blir sämre. På lång sikt ska luftkvalitén också nå de miljökvalitetsmål som regeringen nyligen har formulerat. Dessa partikelnivåer baseras på WHO:s riktvärden för hälsan. En av de åtgärder som krävs för att komma ner på dessa hälsobetingade partikelnivåer är att införa avgifter på dubbdäck enligt norsk modell.

Som påpekas i utredningen från Riksdagens Utredningstjänst (RUT) beror de redovisade partikelnivåerna i olika städer på olika utsläppskällor. I Skopje, Warszawa, Sofia och andra städer i Europa där man inte har dubbdäck har man istället höga partikelutsläpp från dieselfordonens avgaser, men även från till exempel kol- och vedeldning. Utsläppen från kol- och vedeldning är låga i Stockholm och har liten påverkan på PM10-halterna längs gatorna. Däremot har Stockholm problem med de partiklar som dubbdäcken sliter loss från vägbanan och som sedan virvlar upp i luften vid torrt väder under vinterhalvåret. Detta har varit huvudorsaken till överskridandet av miljökvalitetsnormen för PM10 som förekommit varje år i Stockholm före år 2012.

Om man ska jämföra olika städer är det alltså väldigt viktigt att beakta skillnader i utsläpp. Annat som påverkar är till exempel trafiken på gatan och förutsättningarna att ventilera utsläppen. Det senare beror på var mätplatsen är placerad. I utredningen från RUT redovisas till exempel de lägsta partikelnivåerna i Tallinn, trots att de har en högre andel bilar med dubbdäck än Stockholm. Om man tittar närmare på mätningen framgår att den visserligen sker vid en trafikerad gata, men att bebyggelsen är gles så att mycket av utsläppen späds ut. Bebyggelsen vid mätplasten är inte alls lika tät som till exempel på Hornsgatan i Stockholm. Partikelhalterna kan mångdubblas om fordonsutsläppen sker längs trånga gator omgivna med hög bebyggelse.

Artikelförfattarna Lars Beckman och Ulf Berg påstår att sambandet mellan partikelhalter och dubbdäck är oklart. Detta är helt fel och är inte heller den slutsats som framförs i RUT:s PM. Artikelförfattarna har även fel när man påstår att "risken för att förolyckas i en trafikolycka ökar med över 40 procent om man kör med dubbfria däck jämfört med dubbdäck”. Påståendet bygger på Trafikverkets studie av risken för dödsolyckor vid vinterväglag. I studien, som finns att läsa på Trafikverkets hemsida, framgår att för bilar utrustade med antisladdsystem (ESP) så har däcktypen inte någon avgörande roll för dödsolyckorna. Inte heller vid våta vintervägar finns någon skillnad mellan däcktyperna. Den minskning av antalet dödsolyckor med 42 procent med dubbdäck jämfört med dubbfria vinterdäck som författarna hänvisar till gäller endast vid vinterväglag (snö och is) och för fordon som saknar ESP. Idag är de allra flesta bilarna utrustade med antisladdsystem.

Mer information om hur dubbdäck påverkar trafiksäkerhet, partiklar och hälsa finns att läsa på SLB-analys hemsida: http://slb.nu/lvf/FAQ/faq_dubbdack.php