Glas och smide i Högbo
4/5, 2007 kl. 19:57Glasblåsaren Björn Steijner och smeden Johan Sandström är två Gävlekillar som utövar sina hantverksyrken i natursköna Högbo bruk. Var för sig skapar de fantastiska konsthantverk men i ett unikt och nyskapande samarbete låter man också det sköra glaset möta det hårda järnet.
Björn Steijner läste en tvåårig komvuxutbildning till glasblåsare vid Orrefors glasskola, i hjärtat av glasriket i Småland. Efter examen började han direkt att arbeta vid Åfors glasbruk, ett gammalt klassiskt glasbruk där bland andra Ulrica Hydman-Vallien och Bertil Vallien är verksamma.
- Att arbeta med glas var precis lika häftigt och spännande som jag hade föreställt mig och ju mer man lärde sig desto roligare blev det. Att jobba blev ett helt annat liv än att gå i skolan. Tidiga mornar och hårt arbete, tufft men lärorikt. Jag arbetade både på Orrefors och Boda glasbruk i Småland, men också på Steninge slott i Märsta. Vid årsskiftet 2002/2003 var det tänkt att jag och två kompisar skulle starta eget på Österlen men då de två drog sig ur flyttade jag hem till Gävle igen. Här fanns ingen stor efterfrågan på en glasblåsare som jag och jag började så smått tänka på en ny utbildning, eventuellt till kiropraktor, men då jag blev kontaktad av konstnären Annika Erixån ändrade jag mig. Jag fick tipset om att glashyttan Tre bockar Hudiksvall skulle läggas ner så jag köpte utrustningen därifrån och starta eget helt själv istället. Som glasblåsare är det svårt att arbeta ensam, man behöver ofta vara två för att kunna utföra vissa arbetsmoment men jag som är ensam får hitta på andra lösningar. Påsken 2005 öppnade jag Studioglashyttan här i Högbo.
Steijner Studioglashytta har öppet året runt och här kan man såväl se glasblåsaren utöva sitt hantverk som handla vackert konstglas i butiken. Vid högtider som bröllop, dop och student liksom jubiléer är glasföremålen uppskattade presenter för privatpersoner men även företag är kunder.
- Jag får mycket inspiration till former ute i naturen, men idéerna kommer lika gärna medan jag arbetar med något annat. För att behålla känslan i en idé kan jag skissa ner den och då det gäller färgerna har jag alltid en plan, det går inte att experimentera fram.
Det var under en långresa i bland annat Nya Zeeland som Johan Sandström, SméJohan, bestämde sig för att utbilda sig till hantverkare. Att det sedan blev just smed var mer en slump trots att både farfar och morfars far också utövade yrket. Efter utbildningen vid Gränsforsbruk i Hälsingland 1995 arbetade SméJohan först ett och ett halvt år med Ostindienfararen på västkusten, där han både gjorde verktyg och visst uppvisningssmide och därefter som lärling till konstsmed i Småland.
- Under fyra år hade jag smedja i Växbo kvarn varje sommar, berättar Johan. År 2000 kom jag hit till Högbo bruk där smedjan var praktiskt taget tom och jag kunde utforma den så som jag själv ville ha den. Nu är det en levande smedja som har öppet året runt och sommaren 2007 inviger jag utbyggnaden som möjliggör en till smedja och en ny butik. Utmaningen i yrket ligger i att uppfylla önskemålen från kunderna, att hitta lösningar på det problem som finns. Det är en spännande väg som bygger på relationen till kunder och som resulterar i färdig produkt. Men tjusningen är också att arbetena som jag utför varierar så mycket, det blir aldrig tråkigt. Jag smider allt från vigselringar, prydnadsföremål och traditionella haspar och krokar till industrismide som lyftkrokar för exempelvis Sandvik. Mitt största jobb är vinhyllor som rymmer 1200 flaskor till Iggesunds herrgård och Gert Klötzke. Jag har fått ta in en extra smed för att hinna med det projektet, då det är mycket att smida blir det lite som en tävling att få det att gå ihop.
SméJohan ser smedsyrket som en utmaning. Då han startade för tolv år sedan var det inte många som trodde på idén att vara smed på heltid, idag har han bevisat att han kan leva på sitt hantverk. Utmaningarna ligger också i varje projekt, att göra det bästa i både stort och smått, men också att skapa nya mål för verksamheten. Utbyggnaden av smedjan är en sådan. Tack vare ny plats för en större lufthammare kan SméJohan åta sig fler stora jobb för exempelvis NCC eller Sandvik, men också minska slitaget och skona den egna kroppen i arbetet.
Glasblåsaren Björn och smeden Johan har sedan 2006 inlett ett samarbete där de experimenterat med materialen och tagit fram gemensamma produkter. Ett exempel är en smidd ljuskrona med istappar i glas, en annan produkt som tagits fram främst som gåva för företag är en ljuslykta.
- För att man ska kunna samarbeta på ett sådant här sätt inom konsthantverk är det viktigt att det stämmer mellan personerna och det gör det mellan oss, säger Johan. Det är spännande att ta in ett nytt material och nya dimensioner för vad som är möjligt kommer fram. Glaset lyfts exempelvis fram på olika sätt beroende på järnets form och om det är rostigt eller blankt.
- Kombinationen smide och glas är ovanlig, säger Björn. Vi vill att båda materialen ska synas och att inget ska ta överhanden, därför är det väldigt viktigt hur vi kombinerar de två, men det är också det som gör vårt samarbete så intressant. Samtidigt som vi jobbar vidare med våra egna produkter kommer vi att fortsätta utveckla vårt samarbete.
Text: Kristina Hellerstedt Sundin Foto: Per-Erik Jäderberg © SvenskPress.se
Denna artikel är publicerad på Sverigemagasinet via SvenskPress.se.
Se villkor här »
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat denna artikel, du kan bli den första!