Det är en varm sensommarkväll i Gävle. Solen har precis gått ner, och mörkret tränger sig på. Vi är hundratals människor i alla åldrar som slutit upp utanför Länsmuséet för att gå på sommarens enda spökvandring, med kunnige författaren Ulf-Ivar Nilsson som ciceron. Ulf-Ivar inleder kvällen med att välkomna alla oss som kommit, och säger att han är smickrad över att så många personer har tagit sig hit. Innan han säger något annat, så berättar han att han själv aldrig har sett något spöke, och att han därför inte tror på dem, men säger att det mycket väl kan ändras efter denna spökvandring.....

Efter några historier på Länsmuséets trappa, så tar vi kurs mot de kusliga kullerstensgränderna i Gamla Gefle, där det sägs att "Svarta Madame" brukar smyga omkring kvällar som denna. Ulf-Ivar stannar vid gräsmattan framför auktionshuset, och drar några fler historier för oss, bland annat den om "Svarta Madame".
När vi lämnar Gamla Gefle så har det hunnit blivit riktigt mörkt ute, så vi känner oss lite skraja under promenaden på Söderbacken till Slottet.

När vi kommer fram till slottet ställer sig Ulf-Ivar på slottstrappan och drar några fler småläskiga historier från trakten, till exempel om den unga landshövdingsdottern Viveka Hamilton, som begick självmord i Heliga Trefaldighets-kyrkan en söndagmorgon 1917, och om Winn-hotellets egna lilla spöke, Julia, som till och med har sin egen fåtölj i restaurangen. Ulf Ivar berättar kunnigt och lättsamt, så det är lätt att hänga med i berättelserna.

Som en final på kvällen, berättar Ulf-Ivar, för alla som ska åka bil hem, att man bör akta sig för Svartanbro Vägskäl, mellan Årsunda och Österfärnebo, där det sägs att liftare kan ta sig in i bilen utan att man ens stannat och plockat upp dem! Ett skratt sprider sig i publiken, och Ulf-Ivar drar en sista historia.

Efter ungefär en timmes spökvandring i sommarkvällen, så tackar Ulf-Ivar för sig, och vi i publiken applåderar. Folkmassan skingras, men vissa av oss följer med Ulf-Ivar till hans bil, där vi får möjlighet att köpa hans bok "Gastrikt land" till reducerat pris. En perfekt avslutning på min första spökvandring någonsin!

Efter några minuter till, är slottsgården tömd på folk. En isande kall vind sprider sig på gården, och jag tycker mig se något som rör på sig i mörkret i någon av salarna på tredje våningen. Det kan ju ha varit landshövding Barbro Holmberg som jag såg, men man vet ju aldrig! Kanske var det någon av hennes döda företrädare som inte fått ro.....